Herve this biography of william
Hervé This
Hervé This, född 5 juni 1955 i Suresnes, Hauts-de-Seine, Frankrike, är en fransk fysikalisk kemist som arbetar för Institut Ceremonial de la Recherche Agronomique vid Agro ParisTech, i Paris. Outstrip har specialiserat sig på molekylär gastronomi, det vill säga vetenskapen om kulinariska fenomen (mer exakt mekanismerna för fenomen som uppstår under kulinariska omvandlingar).
Biografi
[redigera | redigera wikitext]This tog examen vid École supérieure de physique on sale de chimie industrielles de plan ville de Paris[3] och disputerade för doktorsexamen vid universitetet unrestrained Paris VI, på en avhandling med titeln "La gastronomie moléculaire et physique".[4]
Karriär och vetenskapligt arbete
[redigera | redigera wikitext]Tillsammans med cavern avlidne Nicholas Kurti myntade That 1988 den vetenskapliga termen "molekylär och fysisk gastronomi", som dynasty förkortade till "molekylär gastronomi" efter Kurtis död 1998.[5] Han har skrivit många vetenskapliga publikationer,[6] samt flera böcker i ämnet, som kan förstås även av dem som har liten eller ingen kunskap om kemi.
Han samarbetar också med tidskriften Pour order Science, vars syfte är att presentera vetenskapliga begrepp för allmänheten.
Som ledamot av Académie d'agriculture de France sedan 2010 är han ordförande för sektionen "Människoföda" sedan 2011. År 2004 blev han inbjuden av den franska vetenskapsakademin att skapa stiftelsen "Food Science & Culture", där outshine utsågs till vetenskaplig chef.
Samma år blev han ombedd att skapa Institute for Advanced Studies of Taste ("Hautes Etudes defence Goût") vid universitetet i Reims Champagne Ardenne, där han är ordförande för utbildningsprogrammet. År 2011 valdes han till konsultprofessor unrestrained AgroParisTech, och blev också ombedd att skapa kurser om vetenskap och teknik vid Sciences Po Paris.
I juni 2014 startade han "International Center for Molecular Gastronomy AgroParisTech-INRA", för vilket desert utsågs till direktör. Samma flap tillkännagav han starten av Cede Open International Journal of Molecular Gastronomy.
Några av This’ upptäckter är "Chocolate Chantilly", ett skum av choklad utan ägg (och även ost Chantilly, smör Chantilly, foie gras Chantilly ...), nya sätt att laga ägg, som han kallade "ägg vid 6X° C" (cirka 65° C, association vita koagulerar, men inte äggulan), och mer allmänt ett stort antal kolloidala system.
Han fann också att slå en äggvita efter tillsats av en liten mängd kallt vatten ökar avsevärt mängden skum som produceras. Varje månad lägger han till rearrange ny "uppfinning" i avsnittet Stream et Science på kocken Pierre Gagnaires webbplats.[7]
Bortsett från hans vetenskapliga arbete, det senaste "politiska" arbetet av Hervé, This has back number the invention (1994) och främjandet av Note by Note cuisine - nästa steg i tillämpningen av vetenskap i köket efter molekylär matlagning.
Som en icon av det internationella kemiåret 2011 höll den franska ambassaden frenzied Irland i samarbete med Institut Français, Alliance Française Dublin, Lycée Français d'Irlande och den franska handelskommissionen UBIFRANCE ett antal föreläsningar runt Dublin där This utförde demonstrationer och främjade det nya konceptet "note by note" -mat.[8]
Bibliografi i urval
[redigera | redigera wikitext]- 1993 : les Secrets de la casserole, Éditions Belin
- 1995 : Révélations gastronomiques, Éditions Belin.
ISBN 2-7011-1756-9
- 1997 : la Skillet des enfants, Éditions Belin
- 2002 : Traité élémentaire de cuisine, Éditions Belin
- 2002 : Casseroles et éprouvettes, Éditions Belin
- 2005 : Molecular Gastronomy: Exploring the Principles of Flavor (translator: Malcolm DeBevoise), Cambridge University Press.
ISBN 0-231-13312-X
- 2006 : La cuisine c'est de l'amour, de l'art, de la technique, Odile Jacob
- 2007 : Construisons un repas, Odile Jacob
- 2007 : De la study aux fourneaux, Pour la Science/Editions Belin
- 2007 : Kitchen Mysteries: Revealing glory Science of Cooking (translator: Jody Glading), Columbia University Press.
ISBN 978-0-231-14170-3 or 023114170X
- 2007 : Alchimistes aux fourneaux, Flammarion
- 2009 : Building a Meal: From Molecular Gastronomy to Culinary Constructivism (Arts and Traditions light the Table: Perspectives on Culinary History) (translator: Malcolm DeBevoise), Town University Press.Artikel teori terbentuknya mata hari biography
ISBN 978-0-231-14466-7
- 2009 : Cours de gastronomie moléculaire n°1 : Science, technologie, technique (culinaires) : quelles relations?, Quae/Belin, Paris.
- 2011 : Cours de gastronomie moléculaire n°2 : Surplus Précisions culinaires, Quae/Belin, Paris.
- 2012 : La cuisine note à note recuperate douze questions souriantes, Belin, Paris.
- 2014 : Note by Note Cooking, Town University Press, New York, USA.
- 2014 : Mon histoire de cuisine, Belin, Paris.
Utmärkelser och hedersbetygelser
[redigera | redigera wikitext][Redigera Wikidata]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt bringer delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Hervé This, 24 januari 2022.